Lördag.  En dag i hundens tecken.

Snälla Anna kom och hämtade mig vid cirkus 8.30-tiden imorse. Vårt mål var SKK Västernorrlands hundutställning här i Sundsvall. Man måste ju passa på att kika när det är hemmaplan. Men ska man inte passa på att ställa ut sin hund när det är utställning på hemmaplan tänker kanske ni nu?   Jo....  om man kommer ihåg att anmäla o inte missar sista anmälningsdatum...   Klant-Elaine!

Men det var skoj att se alla fina shelties och få träffa allt folk iaf! Å sugen blev man att visa G....  Nåväl, jag måste bättra mig och styra upp nån slags påminnelsefunktion för mig. Nån frivillig?  hihi

Efter utställningen gick jag, Anna, Mocca och långnäsorna på en skön skogspromenad. Mocca var i sitt mest sprudlande jag och var mao helt crazy. Gamle Knopp var galet kär och försökte hänga med i hennes tempo o femöresvändningar så gott han kunde.. Vilket inte alltid var så lätt...   Men min lille vän G var det värre med.. han travade i sakta mak bakom oss hela tiden och verkade helt ur sina normala gängor. Vad var fel? Vi packade in hundarna i bilen och åkte hem till mig för att se Stjärnor på is med dukat chips-och dipbord..   Men G blev bara sämre. Han såg ut att ha riktigt ont..? Han ville inte äta och efter en stund kräktes han "rätt ut"...  

Efter rastningen nu bara för en liten stund sedan så har han kräkts en gång till. Men på rastningen så fick han både göra A och B, dock väldigt liiiite...   Jag är nu orolig.. Har något fastnat i hans mage?  Jag märker ju fortfarande att han har väldigt ont..  så det verkar inte bara vara "en fis på tvären"... (?)  Jag får hålla ett nära öga på honom nu ikväll och gå täta små rastpromenader med honom och hoppas att magkramperna släpper. Lille lille vän.. om du ändå kunde tala....